#

Nu har det blivit att jag skrivit för det mesta när jag varit väldigt nere och haft hemlängtan. Så är vissa dagar, de är så vidervärdigt att jag vill lägga mig ner och klicka på "off" knappen, men plötsligt (kan vara nästa timme, nästa dag eller nästa vecka) slår det om och kämparglöden är starkare än någonsin. Avståndet på att vara nere och uppe är så enorm så när jag är på botten finns det absolut inget ljus i tunneln. Men som sagt, det vänder till slut och jag frågar mig själv "vad håller jag på med? förhelvete suck it up, jag kom inte hit för att ge upp" men jag sedan är på botten igen är dessa tankar no where to be found. 

 

Min helg har varit mer än tragisk, inte helt och hållet men näst intill.

Fredag lurades jag med på att se en skräckfilm på bio The Forest. Jag trodde den skulle vara bättre och hemskare än vad den var men inga mardrömmar än så länge.

 

Lördag blev en tidig morgon till gymmet, lite plugg (måste ta lektioner för att fullborda aupair-programmet) och resten av dagen låg jag i sängen med tårar, hahah fyfan nu garvar jag åt patetiska jag, men det var inte speciellt skoj i stunden... Fick paket från Sverige som jag redan nämnt, blev totaldissad och fick virus på datorn, dagen var inte min...

 

Söndag vara första tillfället för min kurs/klass. Den består av tre "klassrums-tillfällen" i januari och i juni kommer vi åka till Niagara fallen under en helg, kan inte bärga mig..!

 

Nu ska jag försöka rulla på så smärtfritt som möjligt, ha det.